Tuesday, July 25, 2017

Ganapati Atharvashirsha Upanishad

gaNapati atharvasheersha upanishat

om bhadram karNebhih shruNuyaama devaaha | bhadram
pashyemaakshabhiryajatraaha | sthirairangai stushTuvaagm sastanoobhihi | vyashema devahitam yadaayuhu | svasti na indro vRuddhashravaaha | svasti nah pooshaa vishvavedaaha | svasti nastaarkshyo arishTanemihi | svasti no bRuhaspatirdadhaatu ||
om shaantih shaantih shaantihi ||
om lam namastey gaNapataye | tvameva pratyaksham tattvamasi | tvameva kevalam kartaa~si | tvameva kevalam dhartaa~si | tvameva kevalam hartaa~si | tvameva sarvam khalvidam brahmaasi | tvam saakshaadaatmaa~si nityam || 1 ||
rutam vachmi | satyam vachmi || 2 ||
ava tvam maam | ava vaktaaram | ava shrotaaram | ava daataaram | ava dhaataaram |
avaanoochaanamava shishyam | ava pashchaattaat | ava purastaat | avottaraattaat |
ava dakshiNaattaat | ava chordhvaattaat | avaadharaattaat | sarvato maam paahi paahi samantaat || 3 ||
tvam vaangmayastvam chinmayaha | tvamaananda mayastvam brahmamayaha | tvam sachchidaanandaa adviteeyo~si | tvam pratyaksham brahmaasi |
tvam jnaanamayo vijnaanamayo~si || 4 ||
sarvam jagadidam tvatto jaayatey | sarvam jagadidam tvattastishThati | sarvam jagadidam tvayi layameshyati | sarvam jagadidam tvayi pratyeti | tvam bhoomiraapo~nalo~nilo nabhaha | tvam chatvaari vaakpadaani || 5 ||
tvam guNatrayaateeta ha | tvam avasthaatrayaateetaha | tvam dehatrayaateetaha | tvam kaalatrayaateetaha | tvam moolaadhaarasthito~si nityam | tvam shaktitrayaatmakaha | tvaam yogino dhyaayanti nityam | tvam brahmaa tvam vishNustvam rudrastvam indrastvam agnistvam vaayustvam sooryastvam chandramaastvam
brahma bhoorbhuvah svarom || 6 ||
gaNaadim poorvam ucchaarya varNaadim stadanantaram | anusvaarah parataraha | ardhendulasitam | taareNa ruddham | etattava manusvaroopam | gakaarah poorvaroopam | akaaro madhyamaroopam | anusvaarashchaantyaroopam | binduruttararoopam | naadah sandhaanam |sagmhitaa sandhihi |saishaa gaNeshavidyaa |gaNaka rushihi |nichRudgaayatreecChandaha | gaNapatirdevataa |
om gam gaNapataye namaha || 7 ||
ekadantaaya vidmahey vakratunDaaya dheemahi |
tanno dantih prachodayaat || 8 ||
ekadantam chaturhastam paasham ankushadhaariNam |
radam cha varadam hastair bibhraaNam mooshaka dhvajam |
raktam lambodaram shoorpa karNakam rakta vaasasam |
rakta gandhaanu liptaangam rakta pushpaih supoojitam |
bhakta anukampinam devam jagat kaaraNam achyutam |
aavirbhootam cha srushTyaadau prakruteh purushaatparam |
evam dhyaayati yo nityam sa yogee yoginaam varaha || 9 ||
namo vraatapataye | namo gaNapataye |
namah pramathapataye |
namaste~stu lambodaraaya ekadantaaya vighnanaashiney shivasutaaya varadamoortaye namaha ||10 ||
phalashruti etad atharvasheersham yo~dheetey sa brahmabhooyaaya kalpatey | sa sarvavighnairna baadhyatey | sa sarvatah sukhamedhatey | sa panchamahaapaapaat pramuchyatey | saayamadheeyaano divasakrutam paapam naashayati |
praataradheeyaano raatrikrutam paapam naashayati | saayam praatah prayunjaano paapo~paapo bhavati | sarvatraadheeyaano~pavighno bhavati | dharma artha kaama moksham cha vindati | idam atharvasheersham ashishyaaya na deyam | yo yadi mohaad daasyati sa paapeeyaan bhavati | sahastraavartanaadyam yam kaamamadheetey tam tamanena saadhayet || 11 ||
anena gaNapatim abhishinchati sa vaagmee bhavati | chaturthyaamanashnan japati sa vidyaavaan bhavati | ityatharvaNa vaakyam | brahmaadyaavaraNam vidyaanna bibheti kadaachaneti || 12 ||
yo doorvaankurair yajati sa vaishravaNopamo bhavati | yo laajair yajati sa yashovaan bhavati | sa medhaavaan bhavati | yo modaka sahasreNa yajati sa vaanChita phalam avaapnoti | yah saajya samidbhir yajati sa sarvam labhatey sa sarvam labhatey || 13 ||
ashTau braahmaNaan samyag graahayitvaa soorya varchasvee bhavati | sooryagrahey mahaanadyaam pratimaa sannidhau vaa japtvaa siddha mantro bhavati |mahaa vighnaat pramuchyatey |mahaa doshaat pramuchyatey |mahaa pratyavaayaat pramuchyatey |sa sarva vidbhavati sa sarvav idbhavati |ya evam veda | ityupanishat ||14 ||

om shaantih shaantih shaantihi || 

Sunday, July 23, 2017

How to Love God?

"How then should one love God? You should love God mindlessly, this is, so that your soul is without mind and free from all mental activities, for as long as your soul is operating like a mind, so long does it have images and representations. But as long as it has images, it has intermediaries, and as long as it has intermediaries, it has neither oneness nor simplicity. And therefore your soul should be bare of all mind and should stay there without mind. For if you love God as he is God or mind or person or picture, all that must be dropped. How then shall you love him? You should love him as he is, a not-God, not-mind, not-person, not-image – even more, as he is a pure, clear One, separate from all twoness. And we should sink eternally from something to nothing into this One. May God help us to do this. Amen."
---by Meister Eckhart (1260-1328)



Tuesday, July 18, 2017

Divine Wheel

The Shvetashvatara Upanishad, Adhyaya One
The Divine Wheel

6. We understood Him as a wheel which has one felly with a triple tyre with sixteen end-parts, fifty spokes, twenty counter-spokes, with six sets of eights, which has one rope of various forms, which has three different roads or paths and which has one revolution for two causes.

7. God is meditated upon as the wheel of this universe, and circumference of this wheel is Maya.

8. The three tyres are the three qualities of Sattva, Rajas and Tamas or time, space and causation.

9. The sixteen end-parts are sixteen modifications or Vikritis, viz. the five organs of knowledge, the five organs of action and mind and the five gross elements.

10. The fifty spokes are (a) the five classes of ignorance viz., Tamas, Moha, Maha-Moha, Timira (darkness) and Andha-Timira (utter darkness); (b) The 28 disabilities; (c) the nine Tushtis or satisfactions; (d) the eight Siddhis or perfections viz., Tara, Sutara, Tarayanti, Pramoda, Pramodita, Pramodamana, Ramyaka and Satpramodita.

11. The twenty counter-spokes are the ten senses and their ten objects.

12. Six sets of eight: (1) the eight producers of the Sankhya eightfold Prakriti viz. the five elements, mind, intellect and egoism. (2) the eight constituent parts of the body or Dhatus viz. external skin, internal skin, blood, flesh, fat, bone, marrow and semen. (3) Ashtasiddhis or eight superhuman powers viz., Anima, Mahima etc. (4) Eight mental states (Bhava) viz., virtue, unrighteousness, knowledge, ignorance, dispassion, attachment, super- human power and want of superhuman power. (5) The eight deities viz., Brahma, Prajapati, Devas, Gandharvas, Yakshas, Rakshasas, Pitris and Pisachas. (6) The eight virtues of the soul, viz. compassion, forbearance, absence of jealousy, purity, freedom from fatigue, auspiciousness, freedom from poverty, and desirelessness. (7) Three different roads are virtue, vice and knowledge. (8) The rope is desire.

13. We understand Him as a river of five sources, impetuous and crooked, whose waves are the five Pranas or vital breaths, whose original source is the fivefold perception, which has five whirlpools, which is impelled by the velocity of the fivefold misery or pain, which is divided by the five kinds of misery, and which has five turnings or branches.

The five senses represent the five streams.

The five Pranas represent the waves.

The five objects of the senses viz., sound, touch etc. are called whirlpools, because the individual souls get drowned in them.

The five kinds of pain are the pain arising from existence in the womb, from birth, old age, disease and death.

14. In the infinite wheel of Brahman in which everything lives and rests, the pilgrim-soul, or the reincarnating self is whirled about when it thinks that it and the supreme Ruler are different or separate. It attains immortality when it is blessed or favoured by Him.

15. This is verily declared as the supreme Brahman. In that is the triad. It is the firm support. It is the indestructible. By knowing what is therein, the knowers of Brahman become devoted to Brahman, merge themselves in it and are liberated from birth.

16. The triad are the world, the individual soul and the supreme Soul. The triad are the enjoyer, the objects of enjoyment and the supreme Soul. It may mean also the waking state, dream and deep sleep.

Sunday, July 16, 2017

Loving


My heart had various longings,
    but since seeing you, they’ve all become one
My envied mine envier became, and
    I became the lord of mankind, since my lord you became
I left everyone to their world and their religion
    busy with my love for you, oh my world and my religion
You lit two fires in my liver:
    one between my ribs and the other between my guts.

---by Mansur Al-Hallaj

Monday, July 10, 2017

Swayamvara Parvati Mantramala Stotram

swayamvara mantram
asya shree swayamvara mantrasya
brhma rushih devee gaayatree Chandah
devee giriputree swayamvara devataa
mama abheeshTa siddhyarthe jape viniyogaha ||
dhyaanam
shambhum jaganmohana roopavarNam
vilokya lajaakulitam smitadyaam |
madhookamaalam swa sakhee karaabhyaam
sambeebratee maadree sutam bhajeham ||
mantra
oum hreem yoginee yoginee yogeshwaree yoga bhayankaree sakala sthaavara jangamasya mukha hrudayam mama vasham aakarshaya aakarshaya swaahaa ||
om bandhookavarNaam aruNaam sugaatraam
shambhum samuddhisya sanairupetaam |
ambhojamrudhveem abhilaashaa daatreem
sambhaavaye nirjaradaarukalpaam || 1 ||
hreem mandaraaNee charaNaagragati prapaate
shvamanju samkwaNita kankaNa kinkiNee |
kaamam kumaaree tavataanee shive smaraamee
kshemamkaraNee kanakalaya khelanaanee || 2 ||
yogena baalya vayaso lalitaam purastaat
draageva kanTha vilasat kankormee koughaam |
aakamra nagdha rasanaam bhavateem nireekshe
shreekanTha bhaaminee katha prapadeena veNeem || 3 ||
geeryalpamugdha vishadaam navayouvaneem shree
turyaam vilaasamaya makshnee krushaam vilaghnee |
paryuchyitaam kuchabhaare jaghane gaNaam yat
paryutsako asmi satatam jananee praseeda || 4 ||
nirdhoota kunDala mudanchita gharmaleshaam
vitrasta keshaamabheetashchala deekshanantaam |
nirdhwanee kankaNamudaagra kuchandamandaara
badhnaami tatgruha kandhooka khelanaam te || 5 ||
yogeshwaraam prachura bhakti gireeshaamaraa
dhekanTha vaitinamupetya tapashcharantaam |
aakamkshaya parichaarishNumanakulaam tvaam
ye kechideeshvaree bhajantee taa yeva dhanya || 6 ||
giryaatmaje madanadaha mahaavamaanaa
parayaakula purahare hrudayam nidhayaa |
kaaryastapo vidadhee kushalaani bhoobhrut
paryaaya peena kucha kumbha vishrumbhadaangee || 7 ||
nityaaya manasaa drusha muhoor induchooDam
madhyasthita rahasi pancha hutaashanam |
tathaa drushena tapasaa jagadaanda bhaajam
vitrasadaatree paripaahi sadaa shive na || 8 ||
yogyam vatorvaa purupaa sthitaraatma bhaktim
deergham pareekshitum anukshaNam akshi pantham |
sakshaat gireesham avadhooya rusha prayaate
druktena samsrutapadam bhavateem bhajaama || 9 ||
gehe nije varaNaat maalaasat karaabjaam
vyahaaree noopura mudaanchita mandahaasam |
neehaara bhaanudaaramuchalitaam vareetum
mohavahaam tribhuvanasya bhajaamahe tvaam || 10 ||
swastahi kankaNa vilokana bheeta bheetam
pratyaagra raaga vivasham mama tam nidehi |
utsweda vepaadhu pinaaka bhruta graheetam
rudraaNi dakshiNa karabhujam uttamaange || 11 ||
rishTaapaham bhavatu bhartru nakhendu bimba
spashTaanu bimbita tanum vibudhapagaam taam |
drushTvaasu raaga rabhasodaya sonakoNam
drushTidvayam tava kara grahaNe sthitam na || 12 ||
yoge nave tava bhavaani shivaani dadyaat
draageva satvaramapatrapayaa nivrutam |
saakampa maalee vachanair vihitaabhi mukhyam
draagutsmitaam puraabhida pariraabdhamaangaam || 13 ||
gatya nitamba mandaraaya salajjaih
raadhekshaNai rasakalaakshara vaagvilasaih |
hrudayaishcha vibhrama guNair madanaaree dhairya
prastara hariNee shive jananee praseeda || 14 ||
bhadra makhenduna manaadha bhi veekshaNeshu
pratyuktidaana veeramanna vasat kathaashu |
udwena naathai haTaat pari rambhaneshu
pratyu pramodajajanee jananee praseeda || 15 ||
yam naathamadhi munayo nigamokti gumphe
swalakshya taanta manaso vimukhee bhavanti |
sannahya tena daayitena manoja vidyaa
nandanu bhooti rasike jananee praseeda || 16 ||
kalyaaNa kuntalabharaam navakalpavallee
pushpollasaad bahuLa sourabha lobhaneeyam |
kalyaaNadhaama shashi khaNDa makhana shobhaa
kallolitam tava maaheshwaree samshrayama || 17 ||
rinchaalikaa tava shive niti lalakaanaam
nyaanchad paTeera tilake niTile vibhaantee |
manju prasanna mukha padma vihaaree lakshmee
pinchaatapatra ruchirahrudi na samindham || 18 ||
samyak bruvau tava vilasa bhoovau smarama
samugdha manmatha sarasana chaaruroope |
hrun madhya gooDha nihitam haradairya lakshyam
yanmoola yaantrita kaTaaksha sharair vibhinnam || 19 ||
kaamrasita sita rucha shravaNaanta deergha
bimboka Dambara bhruto nibhrutaanukampaa |
sanmaatukaa payi bhavantu pinaaki vaktra
bimbaambuja janma madhoopa saati te kaTaaksha || 20 ||
lagnaabhiraamaa mruganaabhi vichitra paatram
magnam prabhaasamudaye tava ganDa bimbam |
chitte vibhaatu satatam maNi kuNDalodya
drantanu bimba pari chumbitaam ambike na || 21 ||
stano sadaa bhagavat priyataa nidhaanam
praaNaadapi pravirala smita lobhaneyam |
stanee kurushva girije tava bandhu jeeva
shreNi sagandha madhuram dishaanantare na || 22 ||
vandamahe kanaka mangaLasootra shobhaa
sandeepta kumkuma valitraya baangi ramyam |
mandaaradshikaswara vikaswara naada vidyaa
sandarbha garbhamgaje tava kanTha naalam || 23 ||
rakshaarthamaatru mama moordhani dhatswa nityam
dakshaari gadaa pari rambhaa rasaanukoolam |
akshamahema kaDakanagadaa ratna shobham
laakshavilam jananee paaNiyugam twadeeyam || 24 ||
jaambharee kumbhee varakumbha nibhamurojaa
kumbhadwayee lalitaa sambhruta ratnamaalam |
shambhor bhujaih anudinam nibhidaangapaali
shaambhavee tam bhuvana sundaree bhaavayaamaha || 25 ||
garvaapahe vaata daLasya tanoodharante
nirvyoodabhaasee tava naabhi sarasya gaade |
sarvaavaloka ruchi medura roma vallee
nirvasite vasatu dishaanam arali || 26 ||
machedasi sphuratu mara rathaanga bhaangeem
ucchairddhaanaa maatipi varata nidhaanam |
swacChanda ratna rasana kalitaantareeya
pracChaanam amba tava karma nitamba bimbam || 27 ||
syandanu raaga maadhavaari puraari chetaa
sannaga bandha maNi veNu kaamooru kandam |
bandi krutendra gaja pushkara mugdha rambhaam
nandamasundaree shive hrudi sandadhaanaa || 28 ||
mugdhollasat kanaka noopura nagdha naanaa
ratna bhayordhva gataya paaritobhiraamam |
chita prassoti jaya kahala kanThee jangha
yugmam twadeeya maganandinee chintayaamaha || 29 ||
khaTwaanga paaNi makuTena tathaa tathaa
samkrushTa grayo praaNaadishu praNaya prakope |
ashTaanga paaTha sahitam praNatosmi labdhum
ishTaam gatim jananee paada payojayoshThe || 30 ||
hrudyaarpaNam mama mrujantu tadaa twadanga
mudya dravidyuti bhavediha saanu bimbam |
uttunga daitya sura mouLibhiruhyamaano
rudrapriye tava paadaabja bhavaa paraagaa || 31 ||
dadyaa sukhaani mama chakra kalaandharasthaa
raktaambarana maalyadharaa japabhaa |
rudraaNee paasha shruNi chaapa saraagra hastaa
kastooree kaThilaakinee nava kumkumaardraa || 32 ||
yad pankajanma nilayam karapadma shumbha
dambhoruham bhuvana mangaLa maadriyante |
amboruhaka sukrotot kara paaka mekam
sambhaavaye hrudi shive tava shaktibhedam || 33 ||
mandaara kunda sushamaa kara pallavodyat
puNyaakshadhaamaa pushTaka poorNakumbhaa |
chandraardha chaaru makuTa nava padmasamsthaa
saandhediveetu bhavattihyadi nah trinetraa || 34 ||
madhye kadamba vanam sthitad ratnadolam
udyannakhaagra mukharee kruta ratna veeNaam |
atyanta neela kamaneeya kalebaram tvaam
utsanga lalitaa manogyasukheem upaasaye || 35 ||
vaartamahe manasee sandhadeem nitaanta
raktaam varaabhaya viraajee karaaravindaam |
udwelamadhyavasateem madhuraangee maayaam
tattvaatmikaam bhagavateem bhavaateem bhajantaha || 36 ||
shambhupriyaam shashikalaa kalivatamsaam
sambhaavita abhayavaraam kusha paasa paaNim |
sampad pradaana nirataam bhuvaneshvareem tvaam
shambhujjapa ruchampara krupaam upaase || 37 ||
aarooDha tunga turagaam mrudu baahuvalleem
aarooDha paasha shruNi vetra laaTham trinetram |
aaropitaam akhilaa santaanane prakaTabhaam
aaraadhayaami bhavati manasaa mamnogyaam || 38 ||
karmaatmike jaya jaya akhiladharma moorte
chinmaatruke jaya jaya triguNa swaroope |
kalmaasha gharma pishunaan karuNaamrutaardre
saamraajya samyagabhishincha druganchalair na || 39 ||
shannamasi tvamaadi daivataam aksharaaNaam
varNa trayodita manu prakrutih tvameva |
tvannaama vishwamanu shakti kalaam twadanyat
kinnaama daivataamihasti samasta moorte || 40 ||
yaakapi vishwajana mohana divya maayaa
shreekaamavairi vapuraardha haraanubhava |
prakaashayate jagadeeshvaree saa twamasmaan
mookam anya sharaNaan pari paahi deenaan || 41 ||
kartrai namostu jagatonikhilaasya bhartyai
hartyai namostu vidhi vishNu haraatma shaktyaih |
bhaktyai namostu bhuvanaabhi maataa prasootyai
muktyai namostu munimanDala drushyamoortyaihi || 42 ||
shaDvaktra hastimukha jushTapaadasya bhartu
rishTopa guhana sudhaapluta manasasya |
drushTyanipeeya vadanendu makshinange
tushTyasthite vitaradevi dayaavoukaan || 43 ||
yantaantaram bhaavitru bhoota bhavam mayaa yat
swapna prajaagaara sushupti shuptishi vaanmanogyaihi |
nityam tvadaarchana kalasu samastametat
bhaktaanukampini namastu tava prasaadataha || 44 ||
swaaheti saagara suteti surapageti
vyaahaararoopa sushameti haripriyeti |
neehaara shaila tanayeti pruthakprakaasha
roopam paramesha mahisheem bhaavaatim bhajaamaha || 45 ||
harasphurat kuchagire harajeevanaathe
hariswaroopiNee haripramukti vandye |
herambashaktidhara nandinee hemavarNe
he chaNDee haimavatee devi namo namaste || 46 ||
ye tu swayamvara mahaastava mantramedam
praatah naraa sakala siddhikaram japanti |
bhooti prabhava jana ranjana keerti soundarya
aaroopyam aayurapi deerghamapi labhante || 47 ||
shatakrutu pravrutya martya tatyaabhi praNtyapa
krama prashrutvara smita prabhanchidasya pankaje |
harapriye varaprade daaradaarendra kanyake
haridraya samanvite daridrataam hara drutam || 48 ||


Thursday, July 6, 2017

Who Was Great In The World

Photo from here

"...No one who was great in the world will be forgotten, but everyone was great in his own way, and everyone in proportion to the greatness of that which he loved. He who loved himself became great by virtue of himself, and he who loved other men became great by his devotedness, but he who loved God became the greatest of all. Everyone shall be remembered, but everyone became great in proportion to his expectancy. One became great by expecting the possible, another by expecting the eternal; but he who expected the impossible became the greatest of all. Everyone shall be remembered, but everyone was great wholly in proportion to the magnitude of that with which he struggled. For he who struggled with the world became great by conquering the world, and he who struggled with himself became great by conquering himself, but he who struggled with God became the greatest of all. Thus did they struggle in the world, man against man, one against thousands, but he who struggled with God was the greatest of all. Thus did they struggle on earth: there was one who conquered everything by his power, and there was one who conquered God by his powerlessness. There was one who relied upon himself and gained everything; there was one who in the security of his own strength sacrificed everything; but the one who believed God was the greatest of all. There was one who was great by virtue of his power, and one who was great by virtue of his hope, and one who was great by virtue of his love, but Abraham was the greatest of all, great by that power whose strength is powerlessness, great by that wisdom which is foolishness, great by that hope whose form is madness, great by the love that is hatred to oneself.”
--- by Søren Kierkegaard (1813-1855)



Tuesday, July 4, 2017

The Rose


"The Rose"sung by Bette Midler and written by Amanda McBroom in 1979.

Some say love, it is a river
That drowns the tender reed
Some say love, it is a razor
That leaves your soul to bleed

Some say love, it is a hunger
An endless aching need
I say love, it is a flower
And you, its only seed

It's the heart, afraid of breaking
That never learns to dance
It's the dream, afraid of waking
That never takes the chance

It's the one who won't be taken
Who cannot seem to give
And the soul, afraid of dying
That never learns to live

When the night has been too lonely
And the road has been too long
And you think that love is only
for the lucky and the strong

Just remember in the winter
Far beneath the bitter snow
Lies the seed
That with the sun's love, in the spring
Becomes the rose